Lövplattmask ett nytt hot mot jordhälsan i svenska trädgårdar

Lövplattmask (Obama nungara) har på kort tid gått från okänt namn till ett begrepp som oroar både odlare, parkförvaltare och trädgårdsägare. Masken är inte farlig för människor, men den kan slå hårt mot marklivet genom att äta upp daggmaskar och andra viktiga jordorganismer. Följden blir sämre jordstruktur, minskad bördighet och stressade växter. För att hindra att arten etablerar sig permanent i Sverige behövs både kunskap och snabba åtgärder särskilt när nya växter köps in och planteras.

Vad lövplattmask är och varför den räknas som invasiv

Lövplattmask är en landlevande plattmask som härstammar från Sydamerika. Den tros ha spridits till Europa via handel med växter och jord, ofta gömd i krukor, rotklumpar eller odlingstråg. I Sverige rapporterades den för första gången 2024, i en plantering i Malmö.

En kort beskrivning som hjälper vid igenkänning:

– Kroppslängd vuxen: cirka 58 cm, platt och ungefär en halv centimeter bred
– Färg ovansida: mörkbrun till beige, ofta marmorerad och lätt skimrande i ficklampsljus
– Undersida: ljusgrå till beige
– Yta: slemmig och blank
– Aktivitet: nattaktiv, gömmer sig gärna under krukor, tråg, stenar och förna på markytan

Äggen ligger i små kapslar, ungefär 5 mm stora. De är först klarröda, men mörknar till brun med tiden. I varje kapsel finns flera individer, vilket gör att en enda äggkokong kan starta en lokal population.

Att arten klassas som invasiv handlar inte om antalet maskar, utan om påverkan på ekosystemet. Lövplattmasken lever framför allt av daggmaskar, men också av sniglar, snäckor och ibland andra plattmaskar. Daggmaskarna har en nyckelroll i jorden:

– De luckrar och dränerar marken
– De blandar in organiskt material
– De förbättrar syretillförsel och rotutveckling

När daggmaskarna minskar blir jorden tätare, mer kompakt och sämre på att hålla vatten och näring på rätt sätt. Det märks som:

– sämre rottillväxt
– gulnande, långsamt växande plantor
– ökad känslighet för torka och skyfall

Därför räknas lövplattmask inte bara som ett problem för enstaka planteringar, utan som en risk för jordhälsa och i förlängningen även livsmedelsproduktion.

Så känner man igen angrepp och kontrollerar nya växter

Många undrar: Hur vet man om lövplattmask finns i trädgården? Eftersom masken är nattaktiv krävs både direkt letande och indirekta tecken.

Typiska tecken som bör väcka misstanke:

– Slemmiga, slingrande spår på sten, krukor eller markytan
– Små, platta maskar på 58 cm under krukor, tråg eller markduk
– Marmorerad ovansida som glimmar svagt i ljus från ficklampa

Eftersom spridningen ofta sker med krukodlat växtmaterial är kontrollen av nya plantor avgörande. Ett enkelt arbetssätt när nya växter kommer hem:

1. Ställ växterna på en isolerad yta, inte direkt in i rabatten.
2. Lyft på krukor, backar och tråg, och titta noga under dem.
3. Ta försiktigt ur växten ur krukan och granska:
– insidan av krukan
– jordytan och kanterna på rotklumpen
4. Pilla bort lite jord runt rötterna och se efter små, platta och blanka maskar.
5. Använd gärna en ficklampa eller pannlampa; maskarnas slemmiga yta gör att de kan blänka till när ljuset träffar dem.

Den som komposterar trädgårdsavfall bör också vara uppmärksam. Komposthögar kan ge en relativt varm, skyddad miljö där maskar kan överleva vintertid. En aktiv kompost, som vänds ofta och når höga temperaturer, ger sämre förutsättningar för lövplattmask att klara sig.

Än så länge finns inga säkra tecken på att arten etablerat sig fritt i svenska trädgårdar. Just därför har den tidiga insatsen så stor betydelse. Varje upptäckt individ och varje stoppad spridning kan spela roll på sikt.

Vad man ska göra vid misstänkta fynd och hur spridning kan begränsas

Om en misstänkt lövplattmask hittas är snabb, strukturerad hantering avgörande. Myndigheterna har tagit fram tydliga rekommendationer för både rapportering och bekämpning.

Steg-för-steg vid misstänkt fynd:

1. Dokumentera
– Ta tydliga foton ur flera vinklar, gärna med något som visar skala, till exempel ett mynt.
– Notera plats, datum och var masken hittades (t.ex. under 3-literskruka med lavendel).

2. Rapportera
– Skicka uppgifterna till länsstyrelsen i det aktuella länet.
– Registrera fyndet via den nationella e-tjänsten invasivaarter.nu.

3. Samla in och avliva
– Använd handskar och lägg masken i en tät burk. Slemmet kan irritera huden.
– Rekommenderade sätt att avliva masken:
– frys in burken minst ett dygn, eller
– häll kokande vatten över masken.

Att klippa masken är ingen bra idé. Plattmaskar har förmåga att överleva delning, vilket kan förvärra problemet i stället för att lösa det.

4. Isolera berörda plantor
– Ställ misstänkta plantor åtskilda från andra under minst två dygn.
– Kontrollera krukor, jordytor och underlag flera gånger.

För den som vill gå längre finns möjlighet att sanera krukan genom värme. Ett beprövat sätt är att sänka ner krukan i ett 40-gradigt vattenbad tills hela jordklumpen når samma temperatur. En termometer behövs för att säkerställa rätt nivå. Forskning visar att både vuxna maskar och äggkokonger dör vid denna behandling.

All jord som kan ha varit i kontakt med maskar eller ägg bör hanteras som riskmaterial. Antingen skickas den till brännbart avfall, eller så värmebehandlas den. Krukor och redskap tvättas bäst i hett vatten, över 60 grader.

På ett mer övergripande plan handlar begränsning av spridning om medvetna val:

– vara extra noggrann med importerade krukväxter och plantor
– undvika att ta hem växter i kruka från utlandet som privatperson
– köpa växtmaterial från odlare och leverantörer som arbetar aktivt med kontrollprogram mot plattmask

Den som vill ha växter med hög kontrollnivå och tydligt fokus på jordhälsa och hållbar produktion kan med fördel vända sig till Splendor Plant via splendorplant.se. Företaget arbetar systematiskt med åtgärder mot lövplattmask och delar samtidigt kunskap som hjälper både professionella och hobbyodlare att skydda sina planteringar.